Älskade Älskade Ed – vår lilla Kämpe!

Fredag den 11 September, lite nervösa för att Trombi ska kastreras. Känns ju alltid lite sisådär när ens hund (eller annan familjemedlem givetvis…) skall sövas ner. Beger oss till veterinären vid 10 och det blir en nervös väntan innan vi får hämta Trombi. Allt har gått bra så vi lassar in den sovande hunden i bilen och åker hem till mamma. Vår tanke är att Trombi skall få stanna hos mamma så tar jag med mig hennes hund hem, allt för att Trombi skall få vara i fred.

Ja, ja, så blir det inte riktigt. När jag ska åka hem med hundarna vid 18-tiden så får Trombi ren och skär panik!!! Han har aldrig haft tratt och är extremt känslig (kan inte gå om ett barr fastnar i byxorna…) så det är bara till att lugna honom och istället för att åka hem så får husse komma till oss.

Blir en sömnlös natt och Trombi kan absoluuuuut inte gå ett steg med tratten och ett bandage mellan benen.

Klockan 06.30 går Ed och jag ut en tidig morgonpromis på gården och som vanligt håller man ett öga på vad den lilla stoppar i sig. Plötsligt ser jag att han tar något i munnen. Kollar genast men som vanligt så tuggar han inte utan sväljer direkt det goda som visar sig vara en tugga av en svamp. Ser att han tagit en bit av en beigefärgad svamp, ser inga prickar på den och tänker att det borde väl vara en ofarlig eftersom han vill äta den. Har inga tidigare erfarenheter av svampätande hundar och tänkte att dom som kossorna känner om en svamp är farlig.

Vid 8-tiden kräks lilla Ed. Tänker att det var svampen han åt som trots allt inte var så bra för en liten valpmage och att det var bra att den kom upp.

Vid 9.40 när vi sitter vid frukostbordet så säger mamma – oj då, ramlar du Ed! Hon tror att han halkar i vattnet vid vattenskålen så jag går och sätter mig på golvet. Han kommer genast till mig och jag tycker han är extremt kelig och liksom går in i mig! Sen tar han några steg från mig och jag ser att han inte kan stå ordentligt på benen!

Tar genast upp honom i famnen och säger till Sammy att vi måste åka till veterinären för han har blivit förgiftad av svampen!

Springer ut med valpen i famnen, plockar med oss resten av svampen på vägen till bilen och kör i ilfart till veterinären. Ed är jätteorolig i bilen och börjar helt förlora kontrollen över sina rörelser. Försöker lugna honom så gått det går men han blir så klart bara oroligare och oroligare. Vi får komma in direkt och veterinären är snabbt inne hos oss (hon hade precis börjat och bytte inte ens om innan hon kom in) och sätter in dropp samt ger kol och sedan ska dom försöka få honom att kräkas ifall det finns rester kvar av svampen.

Eftersom det finns många olika giftsvampar är det viktigt att ta reda på vad det är för svamp han ätit av. Veterinären får tag på en svampexpert och när hon pratar med henne i telefon så förstår man att det kan vara riktigt allvarligt. En del svampgifter slår ut organen i kroppen på några timmar och det finns ingenting att göra.

För att vara säker på vad det är för svamp så måste svampexperten titta på svampen så jag får lov att bege mig iväg. Kommer aldrig glömma synen när jag ska gå till bilen – Veterinären, djursköterskan och Sammy sitter med lilla Ed utanför på gräset. Han har dropp kopplat till sig och kan varken stå eller fästa blicken utan ligger bara och skakar.

När jag sätter mig i bilen vet jag inte ens om han fortfarande lever när jag kommer tillbaka. Med tårarna rinnandes nerför kinderna kör jag så fort jag  bara kan till svampexperten. När jag visar upp svampen så får hon liksom ett leende på läpparna (!?!) och säger att det inte alls var den svamp hon trodde när veterinären förklarade hur den såg ut. Hon trodde det var någon giftig skivling men det här var ju en flugsvamp (lät inte så bra i mina öron just då…efteråt förstår jag att det var bättre än ett organförstörande gift)!
En Panterflugsvamp rättare sagt! Den hade 2 stycken små prickar på hatten som hon upptäckte, flugsvampar kan tydligen få sina vita prickar (som är hattrester) bortspolade av regn.
Av Panterflugsvamp blir man jättekonstig upplyser hon mig. Verkligen jättejättekonstig! Dör man av den frågar jag, det tror hon inte men kolla med giftcentralen säger hon. Känner mig inte så mycket lugnare då – hon vet inte om en människa dör av den och nu är det vår lilla 10-kilos valp det handlar om!

Sätter mig i bilen och åker i ilfart tillbaka till veterinären. Hela tiden är jag rädd för att Sammy ska ringa och säga att lilla Ed somnat in.

När jag kommer tillbaka är Ed okontaktbar och har spasmer. Han visar inga tecken på att känna igen mig och det är bara att sitta och vänta.

Veterinären kollar upp lite mer om svampen och den är en av våra farligare giftsvampar. Panterflugsvamp innehåller samma gifter som röd och brun flugsvamp, dvs. bl.a. ämnena ibotensyra och muscimol. Dessa gifter påverkar nervsystemet och några av de kända symptomen är illamående, hjärtklappning och vida pupiller. Dessa symtom stämmer in på hur Ed mår. Svampen ”brukar” inte vara dödlig men som sagt, en 10-kilos valp, hur mycket klarar en sån liten kille?

Ed skakar okontrollerat och får lugnande och kramplösande medicin. Timmarna går och så småningom ”vaknar” han till liv den lilla!

Kan inte förklara den lyckokänsla vi kände när den sötaste valpen av alla, med skakningar i kroppen och ett litet huvud som inte vill lyda, kämpar sig fram till sin husses och mattes famn!

Ögonen är helt uppspärrade med pupiller som fyller hela iris och det ser ut som han tittar efter saker i rummet. Antagligen hade han hallucinationer den lilla sötnosen. Sen går det ganska snabbt (ca 2-3 timmar) tills han blir OK och kan gå ut och kissa och göra det stora helt själv!

Giftet började verka vid 9.40 och vi kom till veterinären vid 10. Klockan 18 fick vi åka därifrån och OJ vad vi var LYCKLIGA att vi hade vår lilla älskling med oss!

Det var verkligen en av de jobbigaste dagarna i mitt liv! Känns ändå otroligt skönt att skriva ”en av de jobbigaste”,  hade det slutat annorlunda hade det blivit ”en av de hemskaste”…

Älskade Älskade lilla Ed

Älskade Älskade lilla Ed

 

// Elle

Annonser

Om Elle, Trombi & Ed

Ägare till två bruna doggisar. Trombi född 2004, heter till finare "Windedos Timberland", har tävlat agility men lever nu mysigt pensionärsliv. Ed född 2009, till finare används prefixet "Kelliegårdens", tävlar agility.
Det här inlägget postades i Elles inlägg. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Älskade Älskade Ed – vår lilla Kämpe!

  1. Husse skriver:

    Jag kommer aldrig att glömma hur Ed låg i sina kramper och kämpade i många timmar, det var så hemskt.
    Särskilt första timmen när Veterinären kom springandes och ropade högt ”han får inte somna”! I det läget som Ed befann sig i så visste jag inte om han kunde kämpa för att hålla sig vaken, det var så hemskt.
    Vi visste heller inte om det var den farligaste av svampar han hade ätit eller ej och hur fort kramperna skulle påverka vår lillpojk.
    Han åt ju upp lite av sitt kräks vid 8-tiden på morgonen så vi visste inte om han hade svamp kvar i magen…

    Älskade älskade lilla Ed vi är så lyckliga att han lever. Vår lilla Prins! 🙂

  2. Tessan och Chippen skriver:

    Fy sjutton så läskigt!!!!
    Jag som bor ute i skogen har aldrig tänkt på att det kan vara så farligt, tur att mina hundar aldrig brukar äta konstiga saker…
    Hoppas sjuklingarna kryar på sig!

  3. Axis skriver:

    Åh vad underbart att det man tror och befarar är en stor tragedi, kan vända under en dag och innebära att man blir väldigt väldigt lycklig. Varje gång telefonen ringde från tidig fm till sen em kunde man enbart vänta, med hjärtat som bokstavligt talat slog 200 slag, tills Ellionor sa att det är oförändrat, senare lite bättre, sen han får åka hem med veterinären och sova hos henne under natten så att han är under veterinärvård om hälsotillståndet hastigt skulle försämras. Sista samtalet från henne var att Vi får ta med honom hem till dig, han är väldigt trött men mycket, mycket bättre.
    Så kom dom alla tre åter hem till oss. 10 timmar tidigare trodde jag inte att jag skulle få träffa Ed igen. Den lilla starka, underbara nya familjemedlemmen, Axis lekkompis och min lilla snöflinga. (Axis matte)

  4. Maria Eros Dex skriver:

    Vilken hemsk upplevelse!!!
    Så skönt att läsa att det slutade lyckligt. Hoppas på att få träffa den lille snart 🙂

    Krama om bägge de 4-benta från oss.

    / Maria m Eros & Dex

  5. Ess skriver:

    Men hallåååå brorsan, så du hitte på då ………
    Inte får man ju äta sånt konstigt. Jag håller mig iaf till kattskit å sånt underbart. Men du verkade ju va helt på örat ju (sa min matte). Va nog tur att du spydde redan på morronen så du inte hade så mycke svamp kvar i magen ju. Å du snälla snälla brorsan. Lova å aldrig göra så igen. Min matte blev ju helt förskräckt när hon läste och sa att NU får minsann inte Ess äta nått konstigt ute mer!! Så nu blir de väl inge kattskit mer här ;´(
    Puss på näsan å va rädd om dig från syrran

  6. Syster Elz skriver:

    Åh stackars stackars dig Ed!!! Vi är så glada att du piggnade på dig snabbt!! Det är så kul att få följa dig på dina äventyr! Jag har också fått en alldeles egen blogg nu.

    Ha det riktigt gott!

    Hälsningar
    från syster Elz och matte Josse

  7. Thereze skriver:

    Jag blev helt gråtfärdig när jag läste. Lilla bebis Ed! Ursh vad hemskt, vilken skräck! Jag är så glad att han är frisk och bra igen. Så glad!!

    Massa kramar till hela familjen: Ed, Trombi, Matte och Husse

  8. Malin och Tindra skriver:

    Vad skönt att det slutade bra ändå till slut!! Niklas och jag har tänkt mycket på er kan jag lova… Ta hand om er!

    Kram Malin

  9. Sari&Hexa+Fay skriver:

    Fy, vilken upplevelse!!! Man känner sig såå maktlös när man ingenting kan göra.
    Så skönt att det slutade lyckligt i all fall.

    Ta han om pojkarna nu!!!

  10. Jessica skriver:

    Här sitter man med ”pytteskinn” på kroppen,,,vilken hemsk upplevelse!! Tack gode….för att det klarade upp sej! Kram på er!

  11. Enzo & Nina skriver:

    Ed, jag och Enzo är såååå glada över att du är pigg och glad och mår bra. Vi (iallafall jag) var superoroliga för dig förra lördagen. Skönt att allt slutade bra för våran favorit valpis!
    Enzo visade även idag att han gillar dig så mycket så att han tom skulle kunna tänka sig att bli ovän med sin bästis Mixer för din skull. Hade Mixer varit dum så hade Enzo skyddat dig =)
    Stor kram på dig gullvovven från oss båda!

  12. Ni vet att jag var med er hela tiden.. Ingen rast o ingen ro när man har en liten upptäcksresande racer valp… Så glad att allt gick bra,, lovar att jag sov inte mycket den natten efter,,, Stor kram från hans ”första mamma”

  13. Tack för alla fina och enormt värmande inlägg.

  14. Liza skriver:

    Nämen hua. Hoppas att lilla Ed har lärt sig att inte äta mer svamp. Jag har berättat om det för våra fyrhjulingar och de har dyrt och heligt lovat att de aldrig ska tugga på en svamp.

    kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s