Välkommen Boss!

Torsdagen den 27 augusti åkte Sammy och jag ner till Lindome utanför Göteborg, för att hämta hem lilla Boss.

Ända sen Ed fick problem med armbågarna i vintras/våras så har jag varit så sugen på en till hund att träna men två hundar räcker för oss så planen på en till hund har legat i framtiden.

Men så i april gick min mammas älskade flat Axis bort väldigt plötsligt och så småningom började hon planera för ett nytt sällskap. Då kände vi båda att det skulle passa perfekt att köpa en hund tillsammans! Sällskap till henne och en träningskompis till mig 🙂

Valet föll på en Sheltie och till slut hamnade vi hos bästa Humlebyns kennel där supertrevliga Åsa gav oss förtroendet att få ta hand om lilla Boss (Humlebyns Boston) ❤

Hon hade två kullar med valpar, B- och C-kullen. Boss var ensam i sin kull medans det i C-kullen fanns sju stycken valpar. När mamma och jag åkte ner för att hälsa på och välja några favoriter så blev det dock som så att Boss valde mamma och mig 🙂 När vi åkte hem från Åsa så var det enda vi sa att favorit nummer 1 var Boss och om det inte blev han så var alla andra favorit nummer 2 (C-kullen var full med härliga hanar).

Boss ÄLSKAR att träna och bebisträning är i full gång med inkallning, balansträning, sitt-ligg-stå, sök och lite fotposition. Han är otroligt lättlärd och han har en nos som sniffar upp ALLT! Han är ibland mer vild än tam men samtidigt väldigt snäll och lyhörd och mycket följsam. I mina ögon har han allt man kan önska sig hos en valp ❤

På fredag börjar vi valpkurs för Desirée i Stockholms Hundsportcenter  – ska bli jättekul och bra för Boss att socialisera och träna bland andra.

Lite senare i oktober ska vi gå förberedande agilityvalpkurs som Marianne & Scott (från Humlebyns C-kull) ordnat för duktiga Malin Elfström. Vi får även sällskap på kursen av Vickan & Lova (halvsyster till Scott, från kennel Coltris) och Tina & BiziMaze (från kennel Brainpool).

Det blir en späckad höst med andra ord 🙂

// Elle

 

Sag(Hopp)Ch Kelliegårdens Ed

Men självklart måste ”lilla” Eds championat uppmärksammas i ett eget inlägg!

Vi har tidigare tagit två certifikat i Hoppklass så det var ett som fattades för att få ett Championat. Jag var enbart glad för att kunna köra några lopp då och då, så jag hade inga som helst tankar på att kunna fixa det där sista certifikatet…

Men tji fick jag! På vår egen hemmatävling i början på juni så fixade vi till en nolla och hamnade på en andraplats och fick det sista CERTET!!!!

Marianne Fernström hade gjort en bana som jag gillade skarpt där det gällde att få till fina linjer för annars tappade man tid.
EddanPeddan körde som vanligt på fullt från start och jag tappade honom lite vid två tillfällen (inte många som fick till alla svängar perfekt…) men loppet kändes ändå relativt lugnt och sansat. I mål kan jag först knappt tro att vi nollat (otränade som vi var…) och att det sedan räckte så långt var ju en riktigt överraskande bonus 🙂

Blev så otroligt otroligt glad men det var även lite blandade känslor för just då visste jag inte alls hur han skulle hålla i framtiden (nu vet vi lite mer hur mycket han klarar av).

VÄRLDENS BÄSTA ED:

Svensk AgilityHoppChampion!

Status lilla Ed

Tänkte bara berätta lite om Eds status gällande armbågarna.

Han får nu massa tillskott för lederna – glukosamin, grönläppad mussla, Msm och Omega tre. Dessutom äter han även fortsättningsvis specialmat för lederna.

Han har inte haltat/visat stelhet sen mitten av april och han är nu uppe i samma mängd motion som innan hältan kom i slutet på februari.

Vi har tränat Agility vid fyra tillfällen – då har vi räknat hinder så det blivit max 15-20 hinderpassager. Ed har tyckt att matte varit lite knäpp – ska vi sluta när vi knappt har börjat *fniss*

Vi har även tävlat två gånger – på vår hemmatävling och i Märsta. Jag har varit jättenervös att vi påfrestat armbågarna för mycket men det har gått bra och Ed har inte visat någon tendens till hälta eller stelhet.

Jag lärde mig att se ganska tydliga tecken på när han har besvär i armbågen så jag känner att jag har bra koll på när han får minsta lilla känning.

Både träning och tävling har gått över förväntan. Var lite orolig att han skulle bli så glad att han inte kunde fokusera alls och att jag själv skulle vara helt otajmad men inte.

Första loppet på tävlingarna har han varit lite väl taggad och rivit en del men andra loppet har gått bättre med endast en rivning (har varit 60 cm hopphöjd i alla lopp vi kört) och vi har verkligen kört ihop som ett Team ❤

Ed ÄLSKAR Agility och det är så underbart att vi kan åka på några tävlingar för han är så taggad inför loppen och SÅ glad efteråt. Han älskar verkligen att åka iväg med matte på äventyr ❤

Vi kommer fortsätta hålla superkoll på vår solstråle och träna några enstaka pass och tävla någon gång då och då. Vi har anmält till Guldagility så hoppas han ser fin ut då för det var en härlig resa för hela familjen förra året.

Kan vi få ner Trombi i vikt så ska han få köra de två lopp han är anmäld till där också. Det var så jämna fina planer så det känns som en bra tävling för båda hundarna.

// Elle

Så kom den dagen…

Sen Ed fick bedömningen ED 1 vid 1-årsröntgen så har vi alltid varit beredda på att han en dag kan få ont i sina armbågar.

Vi har alltid tagit hänsyn till dom. Vi övergav hans älskade får eftersom påfrestningarna på armbågarna vid vallning är mycket hög. Vi har varit extremt noggranna med upp- och nedvärmning. Vi började sent med agilityträning. Vi har tränat sparsamt med agility och alltid korta pass utan nötning på kombinationer. Vi har gett honom varierande motion och sett till att han har varit välmusklad.

I slutet på februari haltade han på höger fram och det gick inte över efter några dagars vila.

Nu har vi röntgat om armbågarna och diagnosen är ”Kroniskt deformerande artros i armbågsled”.

”Agilitykarriären” är så klart över men vi får se hur framtiden ser ut. Kanske kan vi träna några små pass och tävla några tävlingar här och var (han ÄLSKAR ju sin agility SÅ mycket), vi får se.

Vår solstråle är i alla fall som vanligt ALLTID glad och vi ÄLSKAR honom SÅ HIMLA MYCKET och jag hade aldrig velat ha en annan hund än honom!

Världens bästa EddanPeddan!

// Elle

SM 2014

Måste ju absolut skriva något om när vi deltog på vårt andra SM med laget Entrixed AB.

Uppladdningen inför detta SM var minst lika dålig som inför förra SMet. Den 9 maj gjorde Ed illa sitt bakben. En sån där ”onödig” olycka då min mammas flat, sista dagen av åtta som vi passar honom, har lite bråttom ut ur porten och puttar in Ed så att han slår i sitt högra bakben i dörren. Ed markerar genast och har lite ont men med lite peppning så ser allt bra ut. Dagen efter så har hundarna en vilodag och jag ser inte något speciellt med benet men när husse en dag senare går långpromenad så börjar Ed markera tydligt på bakbenet. Hittar då även att han fått ytliga sår precis på hasknölen och det är rätt så tydligt vart han har ont.

Vilar några dagar men markeringen kommer tillbaka och veckorna innan SM består av rehab och vila. Veterinären konstatarar att allt känns bra men att det är en stukning som kan ta några veckor innan den läkt ut. Han ordinerar Rimadyl men jag är generellt emot det in i det längsta eftersom man då inte ser om vovvsingen har ont så jag hoppar det och hoppas längst inne att benet ska bli tillräckligt bra till SM.

När SM-veckan börjar har han inte markerat på en vecka och jag bestämmer mig för att åka. Lite nervöst är det för han har inte ens fått provat på att springa lös….

Resan upp till Sollefteå började redan på torsdagen med att Nina, jag och Emilie packade in både oss och hundar i bilen.

Det flöt på smidigt hela vägen förutom lite mindre köer i Sundsvall men tydligen hade vi tur för dom som kom lite senare fick sitta i långa köer.

I Sollefteå bodde vi jättemysigt i en lägenhet vi av en slump hyrt av min barndomskompis kusin. Världen är allt bra liten ibland!

På fredag förmiddag var det dags för veterinärbesiktning och det var lite pirrigt när jag bad veterinären titta extra nog på då Ed travade och skrittade eftersom han har haft sin skada. Allt såg i alla fall utmärkt ut och vi fick klartecken att köra! Kändes sjukt skönt!

På eftermiddagen var det dags för Agilityloppet. Jag & Ed hade inte tränat Agility ihop ordentligt på över en månad, plus att jag så klart oroade mig lite för hans ben, så det var inte direkt med ”nu kör vi” -attityden jag entrade banan… Så fort vi började köra så kan jag dock lova att hjärtat tog ett glädjeskutt för oj så glad min solstråle blir när han får köra agility som han ÄLSKAR!

Men vi backar lite. Som första hund startade Lovisa & Trolla. Tyvärr tyvärr så råkarde Trolla nudda en tunnelingång med baken när hon duktigt vänder på Lovisas kommando. Verkligen otur…. en disk på dom alltså.

Ed och jag började med två rivningar (jag var lite fel i timingen) och sen körde Ed ett svanhopp från balansen (vilket han tydligen trodde var det nya utförandet märkte jag när vi körde den på träning igen…) men efter det så gick loppet som en dans. I mål på 15 fel och en mycket bra tid, speciellt för att varit på rehab en månad, eller kanske just för att han inte fått springa på en månad 😉

Sen var det Zoe och Emilie som fick till ett fint lopp med två rivningar så hon slutade på 10 fel.

Sist ut var vår klippa Enzo. Han tyckte tydligen att han hade bidragit med nog under året (han har gjort såååååååå många nollor….) så efter tre hinder så vips slank han bakom ryggen på Nina in i en tunnel så disk för honom och totaldisk  för laget.

Jag kan lova att luften gick ur oss alla. Det var liksom inte en sån svår bana och våra hundar är rätt så stabila. Lite tror jag faktiskt att det var Eds skada och alla brydderier över detta som bidrog till resultatet. Alla gick och oroade sig för hur det skulle bli med Ed, skulle han kunna köra eller inte. Tänk om det bara blir tre hundar till start. Sen när vi väl ska köra så har vi liksom ”uppnått” det ”nya” målet – alla ska kunna köra SM-finalen…

Vi försökte ladda om så gått det gick till lördagens lopp men jag tror nog mest vi gick omkring och myste i allmänhet, shoppade lite och kollade på de individuella loppen.

Vi startade först av alla lagen eftersom vi varit det första diskade laget så först ut av alla var Lovisa & Trolla. Dom fick en rivning i ett supersnyggt lopp! Ed och jag körde tre hinder innan vi diskade oss p.g.a. att han var otroligt lyhörd på ”höger” och tog kommandot så fort så han sprang in framför mina fötter och tog ett hinder från fel håll… Oups! Efter det fick vi till några fina saker men mest var jag lite ur timing… Sorry lilla Ed – du var duktig i alla fall 🙂

Emilie & Zoe fick en disk när Zoe råkade ta ett extra hinder i ett i övrigt superfint lopp! Nina & Enzo satte en stabil nolla men tyvärr blev det heldisk  även i detta lopp.

Summasummarum så är jag i alla fall otroligt nöjd med att jag och Ed kunde komma till start och jada, benet höll bra även om vi fortsatte med att sakta öka träningsdosen även efter SM. Bygga upp sakta och starkt tror vi på!

Nu satsar vi på att plocka pinnar till nästa års SM och hoppas på att vi för tredje gången gillt skall kunna ladda upp ordentligt 🙂

// Elle

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ed 5 år

I söndags fyllde vår ”lilla” Ed 5 år!

Dagen firades med tårta och lek  🙂

// Elle

Trombi 10 år!

I lördags fyllde vår bästa Trombi 10 år!

Vi firade dagen med en långpromis på 3-timmar inkluderande både gottaletande och sökträning så den pigga jubilanten var mer än nöjd med dagen.

Tompan ÄLSKAR sötsaker så självklart gjorde jag en tårta till 10-åringen.

Det var mycket svårt att posa med en tårta framför nosen och det tog åtskilliga minuter innan jag lyckades få honom att slita blicken från tårtan..

Men sen…gissa om han blev både förvånad och nöjd när det kom ner en tallrik med en EGEN tårtbit!

Och här en bild på 10-åringen från skogspromenaden:

// Elle

 

 

Promis & kurs

Långpromis i dagarna två och upplet med bästa bollen. Kändes som värsta vårdagen med 8 plusgrader!!!

Jag har anmält mig och lilla Ed till en Agilitykurs för Jouni Orenius i Hundsportcentret den 18 mars. Har hört så mycket gott av de som gått kurs för honom så det ska bli mycket kul. Extra roligt att både Nina & Emilie hakade på också!

”Lilla” Ed som igår vägdes och mättes till cirkus 24 kg och 61 ståtliga centimetrar i mankhöjd.

// Elle

Träning & Gålö

Igår var hela familjen en sväng ut till Gålö och promenerade. Sol lovade prognosen som sedan ändrades till regn men det är iofs alltid härligt att få känna lite frisk havsluft.

Hundarna älskar den promenaden men kunde inte riktigt förstå varför dom inte fick bada i det iskalla vattnet….

Vi går ganska långa promenader på helgerna – 1,5 upp till 2 timmar försöker vi få till varje ledig dag och det känns som en bra muskeluppbyggnad.

Både Trombi och Ed, men speciellt Ed, är väldigt välmusklade. Ed ser ju inte speciellt kraftig ut men väger ändå 24 kg och känner man på honom så finns det knappt ett uns fett så tunga muskler finns det definitvt. Känns skönt med välbyggda hundar för att förebygga skador på bl.a. agilityplan.

Nu har vi ingen tävling förrän i mitten på maj så det blir en lååååååååång tävlingsfri period med välplanerad träning. Tror jag måste skriva en liten träningsbok för dels så är det underhåll av diverse kommandon och dessutom har jag lite nya saker jag ska träna in.

Eddan har konkurrerat ganska bra med sina tider i klass 3 så det känns nästan lite fånigt att skriva att jag har några saker/situationer jag ska träna på för att få upp farten men så är det i alla fall.

Dessutom har vi lite osäkerhet i vår handling då han ibland måste ”fråga” mig innan han utför det han ska och det ska vi oxå försöka jobba bort.

Detta beror mest på mig, att jag vill sejfa lite och då är det självklart så att han upplever mig som lite tveksam och undrar vad han ska göra.

 Ja, saker att träna på finns det gott om och jisses vad skönt det är att det finns inomhushallar!

// Elle

VäsbyRapport – Lag

Igår var det dags för lagtävling för vårt lag Entrixed AB igen. Det var Knivsta BK som stod för ytterligare ett suveränt arrangemang i Stockholms HundsportCenter och det bjöds på trevliga flytiga lagbanor!

Nu är vi redan klara för SM så det kändes både skönt och lite ovant att tävla utan att ha pressen att plocka pinne.

Både Emilie och jag var på födelsedagsfirande lördag kväll så vi hade planerat att dyka upp 20-30 min innan vår start (startade sent) och skippa banvandring. Det var bara det att det var endast 1 banvandring och massa strykningar så när vi kommer (t.o.m. tidigare än vi hade beräknat…) så är det två lag innan oss! Vi är dessutom sista lag!

Ut med hundar och försöka värma så gott det gick. Usch, jag är alltid noga med att värma upp mina hundar länge så det var motvilligt jag gick till start…

AgilityLagKlass A:

Lovisa & Trolla sätter ett fint lopp med en femma på gungan.

Sen är det Ed och jag. Loppet flyter på bra förutom vid en sekvens där jag håller på att glömma både ett hinder och vad jag ska göra för byte så vi får en rivning samt en vägran då vi springer förbi A-hindret så 10 fel får vi med oss i mål.

Emilie & Zoe sätter en fin nolla och likaså Nina & Enzo.

Totalt 5 fel och en andraplacering blir resultatet  🙂

AgilityLagKlass B:

Det är tight mellan klasserna så det är bara att gå av efter första loppet, in i bilen när vi går banan och sen värma igen.

Lovisa & Trolla får återigen 5 fel på gungan i ett fint lopp.

Jag och Ed gör ett lopp som känns lugnt och stabilt med mjuka svängar och det är bara på ett ställe han flyter ut lite för långt.

Sen sätter både Emilie & Zoe och Nina & Enzo en var sin finfin nolla.

Totalt noll fel för laget och det blir en VINST 🙂

När vi gått av hundarna så ser jag att lilla EddanPeddan går orent i bak… Åh nej….
Känner igenom tassarna men hittar ingentig konstig men bestämmer så klart direkt att vi inte ska köra fler lopp.
Han får sätta på sig täcke och gå in i bilen och vila.
Tar ut honom och kollar lite senare och då visar han tydligt att han har ont i höger bakben så laget får fortsätta utan mig på endast tre hundar 😦

HoppLagKlass A:

Lovisa & Trolla gör ett SJUKT fint lopp men en snöplig disk på näst sista hindret då Trolla väljer att gå runt när Lovisa jobbar på att tighta svängen.

Sen kör Emilie & Zoe återigen ett ruggigt säkert och snyggt lopp och nollar igen!!!

Nina & Enzo diskar sig då matten glömmer banan…
Totaldisk  för laget.

HoppLagKlass B:

Nu har laget haft lite tid på sig och hunnit smälta att det bara är tre hundar…
Lovisa & Trolla sätter en snabb och fin nolla.

Lagets senaste stjärna Zoe sätter ytterligare en nolla!!! IMPRESSED!!!! Snabbt går det oxå!!!

Sen kommer Nina & Enzo och kompletterar med en nolla till så totalt noll fel som räcker till ännu en VINST 😀

Vilket resultat för dagen – två vinster och en andraplacering på fyra lopp. Mycket nöjda!!!

Idag är jag dessutom ännu gladare för jag ser inte minsta tillstymmelse till markering på något bakben!!!! Finaste starka lilla Ed ❤

// Elle